Högskoleprovet

Det nya högskoleprovet – lättare eller svårare?

Högskoleprov — Wed, 11 May 2011 13:01:12 +0000

Till hösten 2011 kommer högskoleprovet att förändras. ORD-delen förkortas från 40 frågor till 20 och det tillkommer tre nya delar: KVA (kvantitativ analys), XYZ (problemlösning) samt MEK (meningskomplettering). Totalt blir det 160 frågor istället för 122, men provtiden blir densamma då det blir mindre text att läsa. Provet kommer nu också vara uppdelat i två block som har lika stort värde, ett block som är mer inriktat på matematik och problemlösning, och ett som är mer inriktat på ord- och läsförståelse.

Hur påverkar detta själva högskoleprovet – kommer det bli lättare eller svårare? Ja, är man mer matematiskt lagd blir det nog förmodligen enklare, då det blir en relativt sett större inriktning på problemlösning och kvantitativa analyser, men är man mer humanitärt lagd kan det nog bli lite svårare.

Högskoleverket har publicerat ett övningsprov som inkluderar de nya delarna på sin hemsida. De nya mattedelarna är betydligt enklare i sitt upplägg och sin problemformulering jämfört med den gamla NOG-delen, men ändå krävs ganska mycket eftertanke, då uppgifterna är rätt klurigt formulerade. Den kvantitativa analysen kräver också att man går igenom alla alternativ ganska noggrant, för det som vid en första anblick verkar rätt visar sig efter en djupare titt vara fel svarsalternativ. Dessutom hjälper det om man har gymnasiematten i färskt minne och är bra på att räkna.

Meningskompletteringsdelen vid en första anblick som relativt enkel jämfört med ordkunskapen, då det är mycket enklare att genom uteslutningsmetoden förstå vilket ord som är rätt eller fel. Detta gäller särskilt lucktexterna där man ska fylla i fler än ett ord. Ta övningsprovets 24:e fråga som exempel. Kollar man på den andra luckan man ska fylla i och vet de angivna ordens betydelse ser man direkt vilket svarsalternativ som är rätt.

Det är i nuläget svårt att säga om provet blivit lättare eller svårare, särskilt då det är en så pass objektiv fråga. Det någon anser vara svårt är en promenadlek för någon annan och tvärtom. Det man dock med säkerhet kan säga är att det nya högskoleprovet blivit mer diversifierat – det är egentligen exakt samma kunskaper som testas, fast på lite nya sätt. Då det blir fler frågor som är matematikrelaterade kan det dock vara en idé att plugga lite extra på matten, även om det viktigaste självklart är att ha heltäckande kunskaper inom alla områden som testas.

Högskoleprovet

Högskoleprov — Sun, 03 Apr 2011 20:09:16 +0000

Högskoleprovet – information om provet

Mer än en tredjedel av platserna på högskolan går till den som har ett resultat från högskoleprovet. Det innebär att fler än 25 000 studenter kommer in på högskolan varje år med hjälp av sitt provresultat!

Du har allt att vinna på att skriva högskoleprovet

Om du har gjort högskoleprovet placeras du automatiskt i ytterligare en urvalsgrupp när du söker en utbildning som du är behörig till. Den som även har ett slutbetyg från gymnasiet eller ett studieomdöme från en folkhögskola konkurrerar alltså i två urvalsgrupper.

Tänk strategiskt

Till vissa utbildningar, till exempel läkar- och veterinärutbildningar är det nästan ett måste att man gjort högskoleprovet för att man ska komma in. Till andra utbildningar är det väldigt få sökande som har ett resultat från högskoleprovet. Då ökar chansen för den som har gjort provet. Ta reda på vad som gäller för dig.

Alla kan göra högskoleprovet

Det finns inga åldersgränser för högskoleprovet. Du behöver inte heller vara svensk medborgare för att få göra provet. De flesta som gör högskoleprovet gör det för att öka sina chanser att komma in på högskolan, men provet är öppet även för den som vill mäta sina kunskaper av andra anledningar.

Provavgift för anmälan att skriva högskoleprov är 350 kronor

Anmälan till högskoleprovet sker genom inbetalning av anmälningsavgiften på 350 kronor efter registrering på anmälningssidan.

Högskoleprovet skrivs två gånger om året och alltid en lördag

Högskoleprovet ges två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. Provdagen är alltid en lördag. Sista anmälningsdag är alltid den 15 februari för vårprovet och den 15 september för höstprovet.

Provtesultatet gäller i fem år

Du kan använda ditt resultat för att söka till högskolan i fem år. Det är alltid ditt bästa resultat från de senaste fem åren som gäller. Resultatet från vårprovet 2009 kan användas sista gången när du söker till en utbildning som startar hösten 2014.

Ditt resultatet från högskoleprovet överförs automatiskt

Ditt resultat på högskoleprovet anges på en skala från 0,0 till 2,0 poäng. Alla provresultat över 0,1 poäng överförs automatiskt till högskolorna och till Verket för högskoleservice (VHS). Provresultatet är inte hemligt, eftersom det är en offentlig handling.

Förberedelser inför högskoleprovet

Ett bra tips är att du förbereder dig med boken Högskoleprovet övningsbok

Högskoleprovet 2011

Högskoleprov — Mon, 15 Nov 2010 18:15:52 +0000

Skriv högskoleprovet och bli en av de tiotusentals studenter som kommer in på högskolan med hjälp av sitt provresultat.

Högskoleprovet är öppet för alla. Provet skrivs två gånger per år, på en lördag mellan 8.30 och 16.15. Provresultatet gäller i fem år och skriver du flera gånger räknas det bästa.

Högskoleprovet 2011 skrivs på följande provdagar och glöm för guds skull inte bort sista datum för anmälan!

Högskoleprovet 2011 Vår | Provdag 2 april | Anmäl dig senast 15 februari
Högskoleprovet 2011 Höst | Provdag 2 april | Anmäl dig senast 15 februari